Ny sajt: Balansakten.com
Balansakten.com. Lägg adressen på minnet. Där kommer vi framöver att samla allt nytt material om bristande marginaler och avsaknaden av egna besparingar. Det material som idag finns på Folkkapitalism.nu kommer även att vara tillgängligt på den nya sajten. Dessutom uppdateras Balansakten.com löpande med nya inlägg, artiklar, statistik, fakta och inte minst nyhetskommentarer och recensioner av den nya boken med samma namn, Balansakten.
Välkommen!
Bloggar via intressant.se om Egenmakt, Förmögenhet, Medborgarnas marginaler, Skatter, Spara, Sparandelinje
Balansakten – välkommen pÃ¥ boklansering!
Onsdagen den 27 mars är du välkommen till Timbro i Stockholm. DÃ¥ presenterar jag min nya bok ”Balansakten – Medelklassen som lever ur hand i mun”. Det är en faktaspäckad reportagebok om svenskens brist pÃ¥ marginaler och sparande och vad det betyder för människors trygghet och förmÃ¥ga att hantera livets utmaningar. Henrik von Sydow (M), ordförande i riksdagens skatteutskott, opponerar.
Anmäl dig på Timbros hemsida.
Varmt välkommen!
Bloggar via intressant.se om Egenmakt, Fattigdom, Förmögenhet, Medborgarnas marginaler, RIka, Skatter, Spara, Sparandelinje, Svenskarnas förmögenheter
Folkkapitalism blir arkiv och faktabank!
Folkkapitalism.nu har i flera års tid varit en blogg för snabba reaktioner och aktuella analyser. Flera personer har sedan starten 2007 bidragit med inlägg och undersökningar. Senast i raden att blogga var Philip Lerulf.
Men Folkkapitalism kommer inte att stänga ner. Istället ska sajten fungera som ett rikt arkiv för dem som söker argument och som en faktabank för de skribenter som vill sätta siffror på svenskens små marginaler.
Välkommen att botanisera!
Bloggar via intressant.se om Egenmakt, Medborgarnas marginaler, RIka, Saab, Skatter, Spara
Grön skatteväxling slår mot vanliga hushåll
Almegas Ulf Lindberg och Miljöpartiets Per Bolund efterlyser i en gemensam debattartikel på SvD Brännpunkt en ny grön skatteväxling. I utbyte mot sänkta skatter på arbete vill skribenterna höja miljöskatterna och momsen. Det är dock en farlig väg. Inte nog med att Sverige redan har ett högt skattetryck. Höjd moms på livsedel och ökade skatter på utsläpp riskerar att slå hårt mot vanliga hushåll och leda till kraftigt höjda priser på både drivmedel och mat.  Idag svarar jag och Lydiah Wålsten på Lindbergs och Bolunds artikel. Läs den här.
Bloggar via intressant.se om Egenmakt, Medborgarnas marginaler, Skatter
Skuldrisk när medborgarna saknar buffert
Birgitta Ohlsson (FP) ska ha en eloge för dagens debattartikel på SvD Opinion. Precis som ministern skriver vänder och vrider många svenskar på slantarna för att få vardagen att gå runt. Men förbud mot sms-lån och fler kommunala skuldrådgivare lär inte förändra situationen. Bristen på marginaler är ett ofrånkomlig konsekvens av ett högskattesamhälle där staten, inte medborgarna, håller i pengarna.
”Ett stort antal svenskar lever i dag under ansträngda ekonomiska förhÃ¥llanden och har Ã¥terkommande problem att betala sina räkningar”, skriver Konsumentminister Birgitta Ohlsson (FP) idag pÃ¥ SvD Opinion. Det stämmer. För stora grupper innebär om sÃ¥ bara en liten oväntad utgift att hela lasset riskerar att stjälpa. Hus, familj, lÃ¥n, allt är en balansakt pÃ¥ slak lina med lite utrymme för felsteg.
Men till skillnad från vad Birgitta Ohlssons artikel förespeglar är ett liv på marginalen inget randfenomen i Sverige. De flesta medborgare saknar den buffert som ger trygghet när oväntade utgifter kräver pengar.
När Timbro bad Demoskop att undersöka svenskarnas sparande visade det sig att hela 27 procent skulle klara sig max fyra veckor om de inte fick in några pengar (lön/bidrag etc) vid nästa månadsskifte. Bara personer med låga löner? Inte alls. 13 procent av de med en månadsinkomst över 33 000 kronor svarade också max 4 veckor.
Det är oroväckande siffror. Trots att Sverige under de senaste tvåhundra åren gått från ett av världens fattigaste till ett av världens rikaste länder, har medborgarna, du och jag, inte byggt upp några större förmögenheter. Utan en sparad slant blir vardagen en ständig balansakt. Offentliga välfärdssystem i all ära, men när livet tränger sig på har staten inte mycket att erbjuda. Snarare har ett av världens högsta skattetryck omöjliggjort ett enskilt sparande. När krisen står för dörren står många handfallna utan egna besparingar.
Birgitta Ohlsson får gärna tillsätta en utredning för att undersöka överskuldsättning och dess konsekvenser. Men tro inte att fler skuldrådgivare åtgärdar problemet i grunden. Regeringen gör sig dessutom en stor otjänst om den utmålar överskuldsättning som ett avgränsat problem.
Hela Sverige går idag runt på lån och avbetalningar. Det är en vardag som den breda medelklassen är alltför bekant med.
Mitt tips till regeringen och konsumentministern? Ta en titt på skattetrycket. I ett samhälle där staten via skatt på arbete, moms och olika avgiftssystem lägger beslag på mer än hälften av medbprgarnas inkomster kommer små marginaler och skuldsättning som ett brev på posten.
Medier om Birgitta Ohlssons artikel:
DN, DI
Bloggar via intressant.se om Belåning, Egenmakt, Skatter, Skuldfälla, Sparandelinje
Balansakt för många på haussad bomarknad
Finansinspektionen meddelar idag att bolånetaket fungerar. Men myndighetens nya beräkningar röjer också stora risker. En relativt beskedlig räntehöjning eller ett boprisfall av samma storlek som Danmark drabbades av för några år sedan skulle få långtgående konsekvenser för många svenska hushåll.
Enligt Finansinspektion har belåningsgraderna minskat och andelen hushåll med nya lån på över 85 procent av bostädernas marknadsvärde halverats sedan de nya reglerna om bolånetak infördes 2009. I ett pressmeddelande skriver myndigheten att de svenska bolånen därför inte utgör ett hot mot den finansiella stabiliteten. I nuläget.
Men Finansinspektionens senaste rapport är också en påminnelse om den balansakt som vardagen är för många svenskar. Stora medelklassgrupper i Sverige saknar nämligen den buffert som egna besparingar ger. Och studerar man förmögenhetsstatistiken (SCB 2008) kan man konstatera att de allra flesta svenskar då saknade en förmögenhet. Det finns ingen anledning att tro att situationen idag kort efter finanskrisen skulle vara väsentligt bättre.
Svensken är som sagt inte särskilt välbärgad. Om man bortser från värdet av den egna bostaden, vilket är rimligt då ett marknadsvärde gör lite för att överbbrygga tillfälliga inkomstbortfall eller utgiftsökningar, är nettoförmögenheten enligt 2007 års siffror positiv först i den nionde decilen (då är den i genomsnitt 26 000 kr).
Först när man tittar på de tio procent av befolkningen som hade störst förmögenheter 2007 kan man med fog prata om så kallade finansiella tillgångar, även om de som räknas till denna privilegierade grupp inte i snitt når över miljonen.
SÃ¥ mycket för pratet om ”villamiljonärer” med andra ord.
Men statistiken pekar också på den sårbarhet många hushåll lever med. Utan egna besparingar, pengar som snabbt kan nås, är man illa rustad för att hantera plötsliga utgiftsökningar. Till exempel en räntehöjning.
Finansinspektionen konstaterar också i sin nya rapport att en relativt beskedlig räntehöjning med 5 procentenheter skulle göra att 7 procent av hushållen med nytt bolån får ett underskott i hushållskassan. Det är allvarligt, och om det hände skulle det sannolikt för många innebär starten på en tråkig lånespiral som via kreditkort, korta lån skulle landa hos Kronofogden med tvångsförsäljning som det värsta scenariot.
Myndigheten slår i sin rapport också fast att vid ett boprisfall på 15 procent får knappt en tiondel av hushållen som tecknat nya bolån ett lån som är större än värdet på fastigheten. Ett sådant pristapp motsvarar den prisnedgång som Danmark och den danska huvudstaden drabbades av för några år sedan.
Nedgången låter kanske inte så farligt, men betänk vilka inlåsningseffekter det kan leda till när människor drar sig för att sälja när lånet överstiger värdet på boendet. Än värre blir det givetvis för de par som bestämmer sig för skilsmässa och efter försäljningen står kvar med obetalda skulder till banken på några hundra tusen kronor.
Osannolikt? Inte alls. Det hände under 90-talskrisen för cirka 20 år sedan. Många av dem som då hamnade i skuldfällan tvingades under en lång rad år leva på marginalen för att bli kvitt sina skulder.
Medier om nyheten:
Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Dagens Industri
Bloggar via intressant.se om Belåning, Bostadslån, Bostadsrally, Förmögenhet, Skuldfälla
Vanligt att sakna egna besparingar
Många vanliga svenskar saknar eget buffertsparande. Det gör det svårt för dem att klara tillfälliga inkomstbortfall eller plötsliga utgifter. Utan egna besparingar blir vardagen en kamp på marginalen. Även för människor med ganska goda inkomster.
Exemplen på svenskarnas svaga buffertsparande syns lite varstans i samhället. Häromdagen till exempel gav Expressens löpsedel råd om hur läsaren enkelt och smidigt kunde sälja av lite smycken för att få ett par tusen extra i plånboken.
För mig symboliserar detta ett samhälle på marginalen där minst lilla utgift riskerar att stjälpa hela lasset. Visst kan man väl tänka sig att sälja sina smycken, men någon långsiktig lösning för att hantera vardagsekonomins upp- och nedgångar är det knappast.
Så hur ser statistiken ut. Hur vanligt är det att människor i Sverige överväger att sälja mormors gamla halsband för att ha råd att betala de löpande räkningarna? Några exakta svar på den frågan är svåra att ge i nuläget. Däremot finns det undersökningar som bidrar till att ge en bild av läget.
I en undersökning som Demoskop gjorde i maj 2011 uppgav till exempel hela 17 procent att de under de senaste 12 månaderna hade haft svårt att klara sina löpande utgifter för mat, hyra, räkningar etcetera. Knapra marginaler är inte heller en situation enbart för marginalgrupper.
Hela 11 procent av de personer som i undersökningen hade en inkomst på 25 000-33 000 kronor i månaden svarade att de under de senaste 12 månaderna har haft svårigheter med att klara de löpande utgifterna.
Faktum är att det först är i gruppen med en årlig inkomst på mer än 400 000 kronor som bristande marginaler upphör att vara ett påtagligt problem.
Bloggar via intressant.se om Fattigdom, Förmögenhet, Spara
Populistiskt av LO om inkomstskillnader
I rapportserien ”Makteliten” tar LO sikte pÃ¥ inkomstskillnaderna mellan arbetare och verkställande diretörer. Föga förvÃ¥nande anses skillnader per definition vara av ondo. Men istället för att kritisera den lilla grupp med mycket höga löner som har möjlighet att bygga upp förmögenheter som kan generera kapitalinkomster, borde LO stödja fortsatta skattesänkningar för vanliga arbetare och främja ett ökat eget sparande hos alla svenskar.
LO:s Wanja Lundby-Wedin, Jeanette Bergström och Torbjörn Hållö skriver i dag på DN Debatt om att skillnaderna mellan industriarbetare och verkställande direktörer i Sveriges största företag växer.
”I genomsnitt har en medlem av makteliten inkomster motsvarande 17 gÃ¥nger vad en industriarbetare har i lön. Om vi enbart tittar pÃ¥ den ekonomiska makteliten, toppchefer inom näringslivet, sÃ¥ hade denna grupp en inkomst motsvarande 46 industriarbetarlöner”, skriver artikelförfattarna.
Läsaren förväntas tycka inkomstskillnader i sig är uttryck för en extrem orättvisa. Utan att ta hänsyn till de val i livet individerna bakom statistiken gjort ställer LO grupp mot grupp. Budskapet är minst sagt populistiskt.
Dessutom lämnar man läsaren svävande i ovisshet om vad man vill göra åt inkomstskillanderna.
Ska man på politisk väg införa lönetak i privata företag? Ska industriarbetare, en yrkesgrupp som inte har samma roll i samhället som tidigare, vara lönenormerande? Vill LO förhindra människor från att spara en del av sina inkomster för att därigenom på sikt bygga upp en liten förmögenhet?
LO:s debattartikel väcker onekligen fler frågor än den ger svar. Diskussionen är emellertid inte ny. Redan i somras debatterade jag vd-löner med Lasse Thörn från LO i TV4.
Bloggar via intressant.se om Förmögenhet, , RIka, Spara
Hushållskassan ekar tom
Två tredjedelar av januari har gått. Det är vid den här tiden flera stora betalningskrav dimper ner i brevlådan: hemförsäkringen, radio- och tv-avgiften och kreditkortsfakturan från december. Högen av räkningar växer kort och gott. Men fortfarande återstår en vecka innan lönen trillar in på kontot. Fattigveckan står för dörren och många svenskar vänder och vrider på slantarna för att få ekonomin att gå ihop.
Men hur illa januari än må vara är årets första månad egentligen inte unik. De som har svårt att få plus och minus att gå ihop nu har även under resten av året problem med att få pengarna att räcka till. Bristen på egna besparingar skapar otrygghet och gör det svårt att hantera plötsligt utgifter.
Som trogna läsare vet har jag under det senaste Ã¥ret samlat pÃ¥ mig gott om matnyttig statistik om svenskarnas svaga buffertsparande. Nu har jag sammanställt nÃ¥gra av de viktigaste siffrorna i lättlästa diagram. Klicka pÃ¥ länken nedan för att ladda ner power point-presentationen ”Medborgare pÃ¥ marginalen”.
PP-presentationen ”Medborgare pÃ¥ marginalen”
Bloggar via intressant.se om Egenmakt, Fattigdom, Förmögenhet, Medborgarnas marginaler, Mediadebatt, Privatisering och återföring, RIka, Skatter, Skuldfälla, Spara, Sparandelinje
Därför saknar svensken en sparbuffert
Varför har svensken i gemen så små marginaler i vardagen? Varför står många av oss utan den trygghet som egna besparingar ger? I Epstein i P1 senare i dag lovar jag svar på de frågorna. Debatt mellan mig och Anne-Marie Lindgren på Arbetarrörelsens Tankesmedja i Sveriges radio strax efter kl. 15.
Bloggar via intressant.se om Belåning, Egenmakt, Fattigdom, Förmögenhet, Medborgarnas marginaler, RIka, Skatter, Skuldfälla, Spara, Sparandelinje, Svenskarnas förmögenheter