Många svenskar saknar marginaler i vardagen och står utan den trygghet ett eget buffertsparande ger. För att följa utvecklingen och bidra till ökad kunskap om situationen låter Folkkapitalism regelbundet olika opinionsinstitut genomföra opinionsundersökningar om svenskarnas privata sparande och deras syn på till exempel förmögenhetsbildning och skatter. På den här sidan samlar vi resultaten från dessa och andra studier om sparande och ägande. Sidan uppdateras regelbundet. Vill du ta del av undersökningarna i sin helhet, kontakta Philip Lerulf.

Bristande marginaler:

• 17 procent uppger att de under de senaste 12 mÃ¥naderna har haft svÃ¥rt att klara sina löpande utgifter för mat, hyra, räkningar etcetera.
• Hela 11 procent av de personer som har en  inkomst pÃ¥ 25 000-33 000 kronor i mÃ¥naden uppger att de under de senaste 12 mÃ¥naderna har haft svÃ¥righeter med att klara de löpande utgifterna. Det är faktiskt först i gruppen med en Ã¥rlig inkomst pÃ¥ mer än 400 000 kronor som bristande marginaler upphör att vara ett pÃ¥tagligt problem.

(Demoskop, på uppdrag av Timbro i maj 2011)

• 12 procent av svenskarna har enligt Statistiska centralbyrÃ¥n, SCB, under det senaste Ã¥ret haft svÃ¥rt att klara de löpande utgifterna.

(SCB 2007)

• Nästan 20 procent av svenskarna svarar nej pÃ¥ frÃ¥gan om de skulle kunna fÃ¥ fram 14 000 kronor inom loppet av en vecka.

(Demoskop, på uppdrag av Timbro i maj 2011)

• Enligt SCB är det 14 procent av den vuxna befolkningen i Sverige som inte kan fÃ¥ fram
  14 000 kronor på en vecka.

(SCB 2007)

Svagt buffertsparande:

• Hela 20 procent av svenskarna uppger att de inte har nÃ¥gon sparbuffert som de kan ta av för oförutsedda utgifter.

(PFM Research, på uppdrag av SBAB Bank i april 2011)

• 16 procent av svenskarna uppger enligt Synovate att de inte har nÃ¥gon buffert alls för oförutsedda utgifter i vardagen.

(Synovate, på uppdrag av Nordea i november 2010)

• Max fyra veckor. SÃ¥ länge skulle 27 procent av svenskarna klara sig om de inte fick in nÃ¥gra pengar (lön/bidrag etc) vid nästa mÃ¥nadsskifte Hela 13 procent av de med en mÃ¥nadsinkomst över 33 000 kronor svarar också max 4 veckor.

(Demoskop, på uppdrag av Timbro i juni 2011)

•  3 172 kronor, sÃ¥ mycket sparar svensken i genomsnitt inklusive amorteringar.
• 49 procent anger att de inte har rÃ¥d som skäl pÃ¥ frÃ¥gan varför de inte sparar mer.

(Demoskop, på uppdrag av Timbro i november 2011)

Obefintliga förmögenheter:

• De allra flesta saknar en förmögenhet. Om man bortser frÃ¥n värdet av den egna bostaden, vilket är rimligt dÃ¥ ett marknadsvärde gör lite för att överbbrygga tillfälliga inkomstbortfall eller utgiftsökningar, var nettoförmögenheten enligt 2007 Ã¥rs siffror positiv först i den nionde decilen (dÃ¥ är den i genomsnitt 26 000 kr). Först när man tittar pÃ¥ de tio procent av befolkningen som hade störst förmögenheter 2007 kan man med fog prata om sÃ¥ kallade finansiella tillgÃ¥ngar, även om de som räknas till denna privilegierade grupp inte i snitt nÃ¥r över miljonen.

(SCB, senaste förmögenhetsstatistiken redovisad 2008)

Semester på kredit:

• Bara knappt hälften av svenskarna (42 procent) sparar regelbundet till semestern trots att hon/han i snitt lägger 14 000 kronor pÃ¥ semesterresan pÃ¥ sommaren.

(Demoskop, på uppdrag av Timbro i juni 2011)

Julhandel:

•  3 520 kronor, sÃ¥ mycket uppskattar svensken att hon spenderar pÃ¥ julmat, julklappar och annat som hör julen till.

(Demoskop, på uppdrag av Timbro i november 2011) 

Stark opinion för främjat sparande:

• Nästan 4 av 10 svenskar vill i stor eller mycket stor utsträckning att regeringen särskilt främjar sparande.

(Demoskop, på uppdrag av Timbro i oktober 2011)

• Hela 45 procent vill i stor eller mycket stor utsträckning att regeringen prioriterar reformen ”avdrag för privat sparande”, medan 32 procent vill ha ett femte jobbskatteavdrag och 10 procent sänkt restaurangmoms.

(Demoskop, på uppdrag av Timbro i oktober 2011)

• Hälften av befolkningen tycker att staten skattemässigt ska gynna privat eget sparande, utöver privat pensionssparande.

• 53 procent svarar nej pÃ¥ frÃ¥gan om de tycker att staten gör tillräckligt för att stimulera privat eget sparande.

(PFM Research, på uppdrag av Länsförsäkringar i maj 2011)

• Hela 66 procent anser att regeringen skattemässigt bör gynna privat buffertsparande, det vill säga underlätta ett kortsiktigt sparande som inte är uppbundet i aktier eller pensionsfonder.

(Demoskop, på uppdrag av Timbro i november 2011)