Allt tyder på att antalet betalningsförelägganden från Kronofogdemyndigheten också slår rekord. Närmare en miljon förelägganden räknar man med på myndigheten – nästan en fördubbling på bara åtta år.

Nu är antalet betalningsförelägganden inte samma sak som antalet skuldsatta hos Kronofogden. En del har ju flera betalningsförelägganden och en del betalar innan de hamnar i myndighetens skuldregister. I det skuldregistret finns dock över 400 000 personer och ca 60 000 företag. Närmare en halv miljon som är satta i skuld hos kronofogdemyndigheten – detta i ett av världens rikaste länder med en befolkning på bara 9 miljoner människor!

Många betalningsförelägganden kan gälla mindre summor, som t ex en obetald TV-licens. Ungefär en fjärdedel av skulderna gäller belopp på mindre än 5000 kronor, men många av dessa belopp hinner öka med ränta på ränta innan de i bästa fall blir betalda – frivilligt eller genom utmätning. Den genomsnittliga skulden är så hög som 170 000 kronor.

Skuldberget hos Kronofogden har sedan sekelskiftet legat runt 80 miljarder kr. Visserligen inte så många procent av hushållens totala skulder, där bostadslånen väger tungt. Men det är ju ändå en rejäl slant…

En halv miljon människor och företag i Sverige har alltså skulder som de inte klarar av att betala, eller i värsta fall inte vill betala. Av dem är det ca 200 000 som blir skuldfria varje år, men ungefär lika många tillkommer. Dessutom är det utöver denna halvmiljon med skulder ytterligare ca 100 000 personer som fått ett betalningsföreläggande från kronofogden innan de betalat sin skuld. Man undrar med oro hur många miljoner svenskar som under åren passerat genom Kronofogdemyndighetens register.

Den enda ljusglimten är att antalet registrerade i skuldregistret minskat något under senare år. Vid sekelskiftet var de 570 000. Alltså något färre skuldsatta personer idag – men med större skulder, och allt fler betalningsförelägganden.  

På Kronofogdemyndighetens hemsida står det: ”Vi befarar att det kan finnas många som har dåliga marginaler i sin privatekonomi. Det ger mycket sämre förutsättningarna att klara sina utgifter om förhållande ändras, till exempel vid arbetslöshet, skilsmässa, sjukdom eller när du får barn.” Det har man ju rätt i. Man ger också råd och tips till allmänhet, arbetstagare och företagare, som att man ska öppna sin post, göra en budget och försöka betala räkningarna i tid. Och det har man ju också rätt i.

Det enda man möjligen skulle kunna kritisera myndigheten för är att man inte också ger råd och tips till politiker. För visst är det många som inte kan hålla i sina pengar. Men det är ännu fler som inte har några pengar att hålla i. Medelsvensson saknar förmögenhet, precis som myndigheten befarar.

Det viktigaste tipset från Kronofogdemyndighet vore att föreslå politikerna att beskatta hushållen lite mildare och göra det möjligt för människor att bygga upp en ekonomisk buffert. Men myndigheter brukar ju inte ge råd till sina politiska uppdragsgivare…