Finansinspektionen meddelar idag att bolånetaket fungerar. Men myndighetens nya beräkningar röjer också stora risker. En relativt beskedlig räntehöjning eller ett boprisfall av samma storlek som Danmark drabbades av för några år sedan skulle få långtgående konsekvenser för många svenska hushåll.

Enligt Finansinspektion har belåningsgraderna minskat och andelen hushåll med nya lån på över 85 procent av bostädernas marknadsvärde halverats sedan de nya reglerna om bolånetak infördes 2009. I ett pressmeddelande skriver myndigheten att de svenska bolånen därför inte utgör ett hot mot den finansiella stabiliteten. I nuläget.

Men Finansinspektionens senaste rapport är också en påminnelse om den balansakt som vardagen är för många svenskar. Stora medelklassgrupper i Sverige saknar nämligen den buffert som egna besparingar ger. Och studerar man förmögenhetsstatistiken (SCB 2008) kan man konstatera att de allra flesta svenskar då saknade en förmögenhet. Det finns ingen anledning att tro att situationen idag kort efter finanskrisen skulle vara väsentligt bättre.

Svensken är som sagt inte särskilt välbärgad. Om man bortser från värdet av den egna bostaden, vilket är rimligt då ett marknadsvärde gör lite för att överbbrygga tillfälliga inkomstbortfall eller utgiftsökningar, är  nettoförmögenheten enligt 2007 års siffror positiv först i den nionde decilen (då är den i genomsnitt 26 000 kr).

Först när man tittar på de tio procent av befolkningen som hade störst förmögenheter 2007 kan man med fog prata om så kallade finansiella tillgångar, även om de som räknas till denna privilegierade grupp inte i snitt når över miljonen.

Så mycket för pratet om ”villamiljonärer” med andra ord.

Men statistiken pekar också på den sårbarhet många hushåll lever med. Utan egna besparingar, pengar som snabbt kan nås, är man illa rustad för att hantera plötsliga utgiftsökningar. Till exempel en räntehöjning.

Finansinspektionen konstaterar också i sin nya rapport att en relativt beskedlig räntehöjning med 5 procentenheter skulle göra att 7 procent av  hushållen med nytt bolån får ett underskott i hushållskassan. Det är allvarligt, och om det hände skulle det sannolikt för många innebär starten på en tråkig lånespiral som via kreditkort, korta lån skulle landa hos Kronofogden med tvångsförsäljning som det värsta scenariot.

Myndigheten slår i sin rapport också fast att vid ett boprisfall på 15 procent får knappt en tiondel av hushållen som tecknat nya bolån ett lån som är större än värdet på fastigheten. Ett sådant pristapp motsvarar den prisnedgång som Danmark och den danska huvudstaden drabbades av för några år sedan.

Nedgången låter kanske inte så farligt, men betänk vilka inlåsningseffekter det kan leda till när människor drar sig för att sälja när lånet överstiger värdet på boendet. Än värre blir det givetvis för de par som bestämmer sig för skilsmässa och efter försäljningen står kvar med obetalda skulder till banken på några hundra tusen kronor.

Osannolikt? Inte alls. Det hände under 90-talskrisen för cirka 20 år sedan. Många av dem som då hamnade i skuldfällan tvingades under en lång rad år leva på marginalen för att bli kvitt sina skulder.

Medier om nyheten:
Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Dagens Industri

Bloggar via intressant.se om Belåning, Bostadslån, Bostadsrally, Förmögenhet, Skuldfälla

Många vanliga svenskar saknar eget buffertsparande. Det gör det svårt för dem att klara tillfälliga inkomstbortfall eller plötsliga utgifter. Utan egna besparingar blir vardagen en kamp på marginalen. Även för människor med ganska goda inkomster.

Exemplen på svenskarnas svaga buffertsparande syns lite varstans i samhället. Häromdagen till exempel gav Expressens löpsedel råd om hur läsaren enkelt och smidigt kunde sälja av lite smycken för att få ett par tusen extra i plånboken.

För mig symboliserar detta ett samhälle på marginalen där minst lilla utgift riskerar att stjälpa hela lasset. Visst kan man väl tänka sig att sälja sina smycken, men någon långsiktig lösning för att hantera vardagsekonomins upp- och nedgångar är det knappast.

Så hur ser statistiken ut. Hur vanligt är det att människor i Sverige överväger att sälja mormors gamla halsband för att ha råd att betala de löpande räkningarna? Några exakta svar på den frågan är svåra att ge i nuläget. Däremot finns det undersökningar som bidrar till att ge en bild av läget.

I en undersökning som Demoskop gjorde i maj 2011 uppgav till exempel hela 17 procent att de under de senaste 12 månaderna hade haft svårt att klara sina löpande utgifter för mat, hyra, räkningar etcetera. Knapra marginaler är inte heller en situation enbart för marginalgrupper.

Hela 11 procent av de personer som i undersökningen hade en  inkomst på 25 000-33 000 kronor i månaden svarade att de under de senaste 12 månaderna har haft svårigheter med att klara de löpande utgifterna.

Faktum är att det först är i gruppen med en årlig inkomst på mer än 400 000 kronor som bristande marginaler upphör att vara ett påtagligt problem.

Bloggar via intressant.se om Fattigdom, Förmögenhet, Spara