Sparandelinjen svaret när lånen växer

”För lätt och för billigt att lÃ¥na till bostad.” Det är slutsatsen i Sveriges Televisions nyhet om att Sverige numera ligger i Europatoppen vad gäller hushÃ¥llens belÃ¥ningsgrad. Men att enbart minska belÃ¥ningen räcker inte. För att stärka svenska hushÃ¥ll mÃ¥ste buffertsparandet öka och en sparkultur värd namnet uppmuntras.

SVT gör i dag stor sak av SCB-statistik som visar att svensken på senare år har ökat sin skuldsättning rejält (flera andra medier har också plockat upp nyheten, däribland DN och DI). Enligt SVT har svenskarna sedan 2001 ökat bostadslånen med över 10 procent årligen, utom under finanskrisen 2008. Hushållen har lån på mer än en och en halv gång årsinkomsten.

Siffrorna överraskar knappast. Ni som följt utvecklingen de senaste åren vet att bolånerallyt, inte minst i Stockholm, sedan länge förlorat all förankring i verkligheten. Löntagarnas disponibla inkomster motsvarar inte de raskt stigande bopriserna, vilket ger åtminstone mig skäl att anta att föräldrargenerationen till framför allt 70- och 80-talisterna numera bär en stor börda genom väsentligt ökad belåning på sina bostäder. Det är knappast ett recept för ett motståndkraftigt och robust samhälle.

Men även om priser och belåningen skulle hejdas, till exempel genom att amorteringskrav införs lär det grundläggande problemet bestå. Sverige saknar i allt väsentligt stark och varaktig sparkultur.

Inte heller det överraskar emellertid. Hela 1900-talet i Sverige är i stora stycken berättelsen om hur medborgarna bit för bit överlämnar alltmer av sina inkomster till det allmänna att förvalta. Med löften om en bred och allomfattande välfärd som ska finnas tillhands när vi så behöver har utrymmet att för egen kraft bygga en ekonomisk trygghet i vardagen i princip försvunnit för de allra flesta svenskar.

Ni som regelbundet läser bloggen vet att siffrorna talar sitt tydliga språk. Stora grupper i Sverige saknar marginaler och har svårt att få pengarna att räcka månaden ut, det gäller inte bara låginkomsttagare utan även personer med inkomster uppemot 33 000 kronor per månad.

Några större besparingar sitter vi inte heller till mans på. Räkna bort värdet av bostaden och de allra flesta saknar en egen förmögenhet. (Läs mer på Folkkapitalisms fakta- och statistiksida)

Så även om prisrallyt skulle stanna upp och lånefesten avstanna är inte allt frid och fröjd. De underliggande problemen med små marginaler och lågt sparande lär bestå så länge svenskarna lever i tron att det är välfärdsstaten, inte den enskilde medborgaren, som ska vara rik och förmögen.

Bloggar via intressant.se om Belåning, Bostadslån, Bostadsrally, Medborgarnas marginaler, Sparandelinje, Svenskarnas förmögenheter