Egenmakten ökar när skattekunskapen förbättras

Det finns en utbredd missuppfattning bland vanliga medborgare om hur hög skattenivån är i Sverige. Trots att nästan 60 procent av det en vanlig löntagare inbringar och kostar varje månad går i skatt, tycks många leva i tron att skattetrycket ligger på beskedliga 30 procent. Nu krävs ökad transparens för en konstruktiv diskussion om skatter, deras användning och påverkan på ekonomin.

I flera inlägg den senaste veckan har jag berört frÃ¥gan om skatter och deras synlighet. Ofta är skattekunskapen ganska dÃ¥lig. I olika kanaler och sammanhang förmedlas bilden av att svensken är ”rimligt” beskattad med ett skattetryck pÃ¥ runt 30 procent.

Denna bild av Sverige stämmer inte. Tyvärr får jag tillägga.

En person som har en synlig årslön på 250 000 kronor (knappt 21 000 kronor i månaden) innebär en totalkostnad för arbetsgivaren på nästan 330 000 kronor. Löneskatterna uppgår alltså till nästan 80 000 kronor. Från de 250 000 kronor som går till löntagaren ska sedan kommunalskatt på ungefär 30 procent dras. Från nettolönen ska därefter räknas den skatt som läggs på vår konsumtion, momsen, som varierar beroende på konsumtion/tjänster/varor. Skattebetalarnas förening har räknat ut att vår exempelperson i snitt har en årlig skattekvot på närmare 60 procent.

För att öka kunskapen om skattesystemet krävs nya tag, inte minst från politiker och myndigheter. En del initiativ har gjorts. Bland annat tillhandahåller som nämnt Skattebetalarnas förening en gedigen genomgång av skattesystemets konsekvenser för vanliga löntagare. Också Ekonomifakta erbjuder ett enkelt instrument för att beräkna hur skattetrycket förändras beroende på inkomst och bostadsort.

Men i USA har frågan bevisligen nått gehör högre upp än så.

PÃ¥ sajten ”Your federal taxpayer receipt”, ett nytt intiativ frÃ¥n Obamaadministrationen, Ã¥skÃ¥dliggörs hur det federala skattesystemet pÃ¥verkar de enskilda skattebetalarna. Besökarna kan lätt föra in sina inkomstuppgifter och pÃ¥ nÃ¥gra sekunder skaffa sig en god överblick av hur deras pengar används. Sajten är relativt lättnavigerad och borde vara en självklar inspirationskälla för vÃ¥r nuvarande borgerliga regering.

Fördelen med transparensinitiativ av olika slag är nämligen att de är mycket svåra att rulla tillbaka. En borgerlig regering som fattar beslut som på olika sätt syftar till att öka öppenheten kring skattesystemet lär inte behöva vara orolig för att en regering av annan färg vågar dra tillbaka reformen i ett senare skede.

Så vad är då fördelarna med ökad transparens?

Flera skäl framstår som närmast självklara: ökad öppenhet och förhoppningsvis en mer initierad samhällsdebatt. Men minst lika viktigt vore att ge vanliga väljare möjlighet att syna politikernas ofta vaga och tomma retorik och kräva svar som går bortom de vanliga slagorden. Ökad kunskap skulle i förlängningen stärka människors egenmakt på bekostnad av staten.

Det är sannolikt just av detta sistnämnda skäl som en svensk transparensreform fortfarande dröjer.

Bloggar via intressant.se om Skatter