I Sverige byggs sparbuffertar främst genom bostadsklipp och arv. Stellan Lundström påminner i Dagens Industri i dag om att fler skulle kunna bygga sig en trygghetsbuffert om inkomster från uthyrning av den egna bostaden var skattefria.

Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi vid KTH, vill göra det lättare och mer gynnsamt för svenskarna att hyra ut hela eller delar av sin bostad. Förslaget är bl a tänkt att mildra den akuta bostadsbristen i Stockholms innerstad.

”Fri hyressättning vid uthyrning av bostadsrätter, ägarlägenheter och villafastigheter tillsammans med skattefrihet för uthyrningsinkomsterna skulle öka incitamenten att hyra ut.”

Stellan Lundströms idé är klok.

Men reformen har fler fördelar. Inte nog med att utbudet av bostäder på marknaden sannolikt skulle öka om hyresinkomsterna blev avdragsgilla, fler medborgare skulle dessutom få möjlighet att skaffa sig extrainkomster. Sannolikt skulle fler använda pengarna till att bygga upp en personlig sparbuffert, pengar som kommer väl till pass när vardagsekonomin inte går ihop. 

Två flugor i en smäll med andra ord.

Skriver i dag i Helsingborgs Dagblad om riskerna med kommuner som bygger nya påkostade multiarenor på rena rama glädjekalkyler. På vilket sätt påverkar detta enskilda medborgare, förutom att de får en arena för nya häftiga sport- och musikevenemang?

Kommuner har en mängd behjärtansvärda projekt att satsa sina pengar på. Men det finns sådant som skattebetalarna prioriterar högre än annat. Vi kan kalla det välfärdens kärna: skola, vård och omsorg. Dessa verksamheter är sannerligen inte utan påvisade brister.

Om svenska kommuner drar på sig allt fler löpande utgifter, till exempel driftskostnader för stora multiarenor igång, tvingas de förr eller senare höja skatterna eller dra ner i övrig verksamhet. Höjda skatter minskar effektivt medborgarnas möjligheter att på egen hand bygga sin en trygghet.

När de offentliga tjänsterna inte längre erbjuder den kvalitet medborgarna förväntar sig står de handfallna. Bristen på egna sparade resurser gör att de inte på egen hand kan kompensera för det offentligas tillkortakommanden.

Skriver i dag på DN Debatt om välfärdensstatens ofrånkomliga paradox, apropå Jens Magnussons, SEB, artikel (21/2) om kommunernas växande försörjningsbörda. Jag ber om eftertanke innan alla börjar ropa efter höga skatter. Frånsett att det finns konkurrensmässiga nackdelar med att höja skatteläget i Sverige så finns det också trygghetsaspekter. Varje krona som används till att bygga upp gemensamma skyddssystem är en krona mindre för medborgaren att på egen hand bygga sig en trygghet för sig och sin familj.

Sydsvenskans huvudledare handlar i dag om hur svårt det är att i Sverige skapa sig en förmögenhet genom hårt arbete. Höga marginalskatter minskar de ekonomiska fördelarna av högre utbildning och drömmen om att bli ekonomiskt oberoende uppfylls sällan genom flit och företagsamhet utan via trisslotter och slumpartade bostadsklipp.

Bristen på sparade pengar skapar en lång rad problem för samhället. Till exempel ligger privat riskkapital inte sällan bakom nya samhällsinnovationer som senare kommer fler till del än de som från början kläcker idén. Utan denna typ av pengar går vi alla miste om de samhällsförbättringar som skulle kunna ha blivit verklighet.

Men på ett medborgerligt plan innebär avsaknaden av sparbuffertar dessutom otrygghet och minskat handlingsutrymme.

Alliansregeringen har genom sina jobbskatteavdrag förstärkt marginalerna i de svenska hushållskassorna. Det är i grunden mycket positivt. Samtidigt har sänkta skatter betytt mycket lite för vårt förhållande till pengar. Mycket av konsumtionen i Sverige sker på kredit. Alltifrån hus, båt och bil till vitvaror och utlandssemestrar inhandlas numera på avbetalning.

Det är ingen hållbar situation.

För att vända utvecklingen och förmå fler att bygga upp egna sparbuffertar och få färre att förlita sig på avbetalningslösningar och korttidskrediter måste vi få till en attitydförändring i samhället. Man kan inte tvinga människor att konsumera mindre och spara mer. Däremot kan man uppmuntra ett nytt förhållningssätt genom att skapa bättre incitament för ett kortsiktigt sparande, till exempel på samma sätt som vi redan i dag uppmuntrar folk att regelbundet lägga undan en slant till ålderns höst.

Här har den sittande regeringen en viktig uppgift. Att rusta medborgarna och uppmuntra större ekonomisk trygghet är dessutom ämne för diskussionen om borgerlighetens framtid.

Maria Rankka, vd på Stockholms Handelskammare, och Barbro Engman på Hyresgästföreningen gör i dagens Svenska Dagbladet ett gemensamt upprop till stöd för hyresrätten. Precis som Rankka och Engman påpekar är hyresrätten viktig för att arbetsmarknaden ska fungera. Men att hyra istället för att köpa innebär också att människor slipper binda upp sina pengar. Istället kan de skapa sig och sina familjer trygghet med en sparad slant på banken.

I ”Rädda hyresrätten i Stockhol” efterlyser Maria Rankka och Barbro Engman en rad strukturella förändringar som ska underlätta byggandet av nya hyresrätter i huvudstaden. En fungerande bostadsmarknad där människor snabbt kan få en ny bostad är en förutsättning för en funktionell arbetsmarknad.

Men hyresrätten har även en folkkapitalistisk dimension.

Till följd av att hyresmarknaden inte fungerar tvingas många i dag att köpa sin lägenhet i Stockolms. Det har spätt på prisutvecklingen och bostadsinköpet i Stockholm är numera en affär i mångmiljonklassen. Redan små marginaler krymper när räntorna stiger och de eventuella sparade pengar människor har används till att amortera på bostadslånet.

Med en fungerande hyresmarknad för lägenheter skulle dessa pengar istället kunna gå till att bygga upp kortsiktiga sparbuffertar.

Någon invänder att även amortering är att spara till sig själv. Det är sant. Men pengarna är låsta och gör mycket litet för tryggheten när vardagekonomin tryter.

Således kan jag bara instämma.

Rädda hyresrätten!

Svensken vill spara till en buffert för oförutsedda utgifter i vardagen. Många gör det också. Hela 77 procent av svenskarna har en buffert på en månadslön (netto) eller mer. Bara finnländarna är bättre med 83 procent. Samtidigt har en av sex svenskar inga sparade resurser alls.

Nordeas undersökning, som presenterades den 14 februari och bygger på svar från 4 400 personer i Danmark, Finland, Norge och Sverige är onekligen intressant läsning. (Rapporterad i Di.se)

Bland annat visar den att 77 procent av svenskarna har minst en månadslön (netto) i sparbuffert. Baserat på en normalinkomst på 25 000 kronor innebär det åtminstone en buffert på knappt 20 000 kronor. För knappt 40 procent är sparbufferten ännu större, 2-8 månadslöner (netto). Det är en bra start som innebär att många slipper använda sig av olika korttidskrediter om en oväntad utgift dyker upp.

Desto mer illavarslande är att 16 procent av svenskarna uppger att de helt saknar en sparbuffert. Dessutom uppger sex procent att de inte vet hur stor buffert de har.

Folkkapitalismen har mycket kvar att uträtta.

Lunds nya handbollstempel Färs & Frosta Sparbank Arena är en dyr historia för kommunens skattebetalare. Till följd av glädjekalkyler i planeringsprocessen har kommunen de senaste åren tvingats skjuta till flera miljoner för att ekonomin ska gå ihop. Jag har tidigare bloggat och skrivit om spektaklet här och i Sydsvenskan.

Nu tycks skattebetalarnas bidrag bli permanent.

Orsaken är att de idrottslag som huserar i byggnaden inte betalar marknadsmässiga hyror. Men någon insikt om att skatteresurserna är begränsade och att alla pengar som används till arenadriften måste tas från andra budgetposter finns uppenbarligen inte.

I en intervju i Sydsvenskan i dag säger Berne Nilsson, arenachef i Lund, att han är glad över politikernas bristande räkneförmåga. 

”Jag tycker det var kloka människor som drev fram att vi fick en arena och gjorde lite glädjekalkyler, annars hade vi inte varit här”, säger Berne Nilsson med ett skratt (enligt Sydsvenskan).

Kommunalrådet Mats Helmfrids (M) kommentar är om möjligt ännu märkligare. Han tycks inte förstå att politikernas främsta uppgift är att prioritera mellan olika behjärtansvärda utgifter.

”Vi ser Arenan som en utökning av den kommunala verksamheten och utökningar kostar pengar.”

I fredags skrev jag en debattartikel på SvD Opinion apropå statens försäljning av Nordea. Min argumentation var tydlig: sälj hela aktieinnehavet och överför pengarna till svenska folket.

Kritiken har inte låtit vänta på sig.

Många kommentarer har handlat om att människor i gemen inte kan hantera pengar och att många bara skulle konsumera upp pengarna så snart de nåddde bankkontot. Helsingborgs Dagblads ledarredaktion tog priset när de ansåg förslaget vara populistiskt.

Tja, så kan man ju så klart tycka.

Men den som läser min artikel med ett öppet sinne kan rimligtvis inte undgå att argumenten för en förmögenhetsöverföring från stat till medborgare grundar sig på en krass verklighet. Många svenskar saknar i dag marginaler i vardagen och står ofta handfallna när ofrånkomliga plötsligheter står för dörren. Det kan handla om alltifrån att ersätta den gamla ugnen till att bekosta ett par nya glasögon till sig själv eller någon i familjen.

För att överbrygga tillfälliga ekonomiska svackor hänvisas många till korttidskrediter och ett liv på avbetalning. Jag anser inte att det är en långsiktigt hållbar situation, än värdig för ett välfärdssamhälle som Sverige. Bristen på egna sparade medel skapar ofrihet och begränsar det handlingsutrymme vi alla önskar i livet.

Beslutet att sälja delar av statens aktieinnehav i Nordea glädjer. Men istället för att bara sälja en liten del av innehavet borde regeringen bjuda ut samtliga aktier på marknaden och dela ut pengarna direkt till medborgarna. Fler svenskar måste få en chans att uppleva den frihet och trygghet som en sparad slant på banken ger.  

Finansdepartementet har meddelat att uppemot 255 miljoner aktier ska säljas i nuläget. Beräknat på dagens kurs skulle försäljningen, fördelat på varje svensk medborgare, innebära drygt 2 000 kronor i plånboken. Om regeringen däremot sålde av samtliga aktier, knappt 800 miljoner stycken, skulle varje medborgare, ung som gammal, få ett tillskott på 6 700 kronor.

I ett land där många av oss ser miljonärer bakom snart varenda husknut kan summan tyckas vara mycket liten. Det är ju trots allt länge sedan snittpriset på en svensk villa passerade miljongränsen. Men bortse från marknadsvärdet på bostaden, räkna bort skulden till banken och det visar sig plötsligt att de flesta svenskar saknar en förmögenhet. Glöm sedan det uppbundna pensionskapitalet, som betyder mycket litet i vardagen, och man finner att det är skralt i de flesta hushållskassor.

Trots att Sverige är ett mycket rikt land är vi som lever här inte särskilt välbärgade.

Detta märks i vardagen. SCB-statistik från 2007 visade att 14 procent av den vuxna befolkningen inte kan få fram 14 000 kronor på en vecka. Siffror från Länsförsäkringar 2010 bekräftade bilden av ett folk på marginalen. Hela 22 procent klarar inte av en plötslig utgift på 5 000 kronor.

Bristen på reda pengar i vardagen skapar otrygghet och begränsar människors handlingsutrymme. Vi stannar kvar på illa fungerande arbetsplatser och vi står handfallna om någon i familjen eller vännerna behöver ekonomiskt stöd. För att vardagsekonomin ska gå runt är många tvunga att teckna dyra sms-lån.  

Nu har den en borgerliga regeringen ett gyllene läge att förändra situationen. Sälj samtliga aktier i Nordea och överför pengarna till dem som behöver dem allra mest, medborgarna.

Det vore början på en grundplåt för alla.

Uppdatering: E24 rapporterar att finansmarknadsminister Peter Norman (M) är beredd att sälja statens samtliga aktier i Nordea.

Kunskapen om inkomster och skattenivåer är generellt sett låg i Sverige. Studier har till exempel visat att få ens vet om att den sittande borgerliga regeringen har sänkt skatten för vanliga löntagare i flera steg de senaste fyra åren. Ekonomifakta har nu tagit fram en räknesnurra som ger dig bättre koll. Se både hur mycket du egentligen kostar din arbetsgivare (inklusive arbetsgivaravgift) och hur skattenivån varierar beroende på var du bor i landet.

Knappa in dina värden i räknesnurran i högermenyn och testa själv!